Övervintra på honung

I konventionell biodling tar man så mycket honung man bara kan från sina bisamhällen. För att de bin som övervintrar inte ska svälta ihjäl så ger man bisamhällena sockerlösning som kompensation sent på hösten. Jag vill hävda att detta har åtminstone tre stora nackdelar, som alla leder till svagare och sjukare bin:

  • Sockerlösning är näringsmässigt underlägset honung.
  • Vinterfodring med sockerlösning stressar bisamhället.
  • Bakteriefloran i bisamhället riskerar att bli utspädd.

Bin hämtar nektar från blommor och tillverkar honung som de lagrar i sina vaxkakor. Detta är ett naturligt arrangemang som fungerat och utvecklats under miljontals år. Därför låter jag mina bisamhällen övervintra på sin egentillverkade honung istället för att ge dem sockerlösning, och skattar således endast så mycket honung som jag med säkerhet vet att bina kan avvara.

En anledningen till att man ersätter honung med sockerlösning sägs vara att bin inte tål att äta honung under vintern eftersom den innehåller andra ämnen förutom socker; dessa partiklar skulle då leda till s k utsot, d v s bin klarar inte av att hålla sig till våren utan uträttar sina behov i kupan vilket kan leda till att hela bisamhället går under.
Jag har dock aldrig förlorat ett bisamhälle p g a utsot och jag övervintrar bara på 100% honung. Jag skördar honung under vår och sommar och låter bina förbereda sig inför vintern i lugn och ro hela sensommaren och hösten.
De erfarenheter som säger att honungsdiet leder till utsot tror jag grundar sig på att man som konventionell biodlare inspekterar och flyttar om ramar i bisamhället långt in på hösten vilket stressar bina och ger dem dåliga förutsättningar att förbereda sig själva och foderförråden inför vintern.

Sockerlösning är näringsmässigt underlägset honung
Nektar innehåller främst vatten och olika sockerarter men även en rad olika proteiner, aminosyror, lipider, organiska syror, alkaloider, antioxidanter, väteperoxider, vitaminer, mineraler mm. [Nicolson 2007] [Nicolson 2011]
I honung finns naturligt en mängd pollenkorn av varierande ursprung: omkring 150 000 – 680 000 pollenkorn per 10 g honung. Honung innehåller i storleksordningen 0,8% protein av vilka nämnda pollenkorn står för ungefär hälften av proteininnehållet. [Nazarian 2010]
Sockerlösning innehåller endast socker och vatten vilket innebär att bin som äter sockerlösning istället för honung går miste om en rad viktiga substanser och spårämnen.

I en studie publicerad 2006 matades olika bisamhällen med 22 olika dieter i 42 dagar, allt från sockerlösning till pollen via sojamjöl och olika berikade fodervarianter (samtliga samhällen hade samtidigt fri tillgång på sockerlösning).
Den överlägset längsta livsländen hade de bin som matats med pollen och överlägset kortast livslängd hade de bin som matats med sockerlösning (över 50% av de bin som matades med pollen levde längre än 42 dagar medan 50% av de bin som matades med sockerlösning var döda efter 14 dagar).
Bin som matades med sockerlösning och olika mjölersättningar (typ soja) var dessutom inte förmögna att ansamla linolsyra (en essentiell fettsyra som är viktig för bl a cellmembran och immunsystem) i kroppen. [Manning 2006]

I en studie från 2008 matades nykläckta bin med olika dieter i sju dagar. De bin som matades med pollen i sockerlösning hade signifikant högre innehåll av protein i körtlar samt signifikant högre vikt och lipidinnehåll jämfört med bin som matades med enbart sockerlösning. Dessutom registrerades en signifikant mindre foderåtgång bland de förstnämnda bina. [Peters 2008]

I en omfattande studie publicerad 1967 beskrivs hur bin som levt på endast sockerlösning i 59 dagar förlorade i snitt 30% i vikt och 30% av sitt kväveinnehåll. [Haydak 1967]

Det finns alltså tydliga indikationer på att honung är extremt viktigt som födoämne för bin och att sockerlösning är en undermålig, för att inte säga direkt skadlig, näringskälla för bin. Dessutom verkar foderåtgången vara betydligt mindre vid en honungsdiet än en ren sockerdito. Att beröva bisamhällen honung att övervintra på torde ge synnerligen dåliga förutsättningar inför nästkommande år.

Vinterfodring med sockerlösning stressar bisamhället
Bin som matas med socker påverkas starkt av stress vilket leder till stort behov av protein (som tas från kroppsreserven). Bin med goda proteinreserver blir mer långlivade och har bättre motståndskraft mot sjukdomar. [Moosbeckhofer 1996]

Vad innebär det rent praktiskt för ett bisamhälle att bli matat med sockerlösning, om vi bortser från stressen av att se hela sitt hårt förvärvade vinterförråd av honung bli avlägsnat?
I följande stycke har jag tagit mig friheten att förenkla och avrunda vissa antaganden och data, men det ger ändå en fingervisning åt vad som sker.
Den genomsnittliga relativa luftfuktigheten i Sverige är enligt SMHI 80%. Den rekommenderade mängden socker att utfodra ett bisamhälle med är i storleksordningen 15 kg socker som 60% lösning vilket innebär att man tillför 10 kg vatten in i kupan vid vinterfodring. För att bina skall kunna lagra detta som foder behöver de sänka vattenhalten till högst 20% d v s föra bort 6,25 kg vatten från kupan efter vinterfodringen. Låt oss anta att slutskattning och vinterfodring görs i september. Genomsnittlig medeltemperatur Sverige i semptember är enligt SMHI 10°C. Luften kan då som mest innehålla 10 g vatten per kubikmeter luft; luften håller redan 8 g vatten (relativa luftfuktigheten är 80%) vilket innebär att vi kan transportera bort 2 g vatten per kubikmeter luft. Alltså behöver bina omsätta 3125 kubikmeter luft genom kupan för att ventilera bort överflödigt vatten efter vinterfodring. 2 lådor LågNormal har volymen 0,0672304 kubikmeter. I just denna kupstorlek behöver luftvolymen omsättas 46482 gånger, ett prospekt som kan göra det mest luttrade arbetsbi kallsvettigt.

Ett stort problem under vintern är fukt- och mögelskador i bikupor. Vilken biodlare vid sina sinnes fulla bruk skulle hälla 10 l vatten rakt ner i kupan i september?

Bakteriefloran i bisamhället riskerar att bli utspädd
Den uppsjö av olika bakterier som finns naturligt i såväl bins magar som honung och pollen kommer åtminstone till viss del från de blommor bina besöker. [Olofsson 2008]
Pågående forskning tyder på att framförallt mjölksyrabakterier i honung spelar en viktig roll i binas egna försvar mot olika sjukdomar. [Olofsson 2011]
Många konventionella biodlingstekniker, såsom behandling med syntetiska bekämpningsmedel och vinterfodring med sockerlösning, har en direkt negativ påverkan på mjölksyrabakterier. [Vásquez 2012]
Att ta bort så mycket honung man bara kan från ett bisamhälle på hösten och ersätta denna med sockerlösning bjuder in sjukdomar i kupan.

– – – – – – –

Haydak, M. (1967) Bee Nutrition and Pollen Substitutes. Apiacta, 1967, nr 1.

Manning, R. (2006) Fatty Acid Composition of Pollen and The Effect of Two Dominant Fatty Acids (Linoleic and Oleic) in Pollen and Flour Diets on Longevity and Nutritional Composition of Honey Bees (Apis Mellifera). Perth: Murdoch University.

Moosbeckhofer, R. och Bretschko, J. (1996) Naturgemäße Bienenzucht. Graz: Stocker.

Nazarian, H. et al. (2010) Origin of Honey Proteins and Methos for its Quality Control. Pakistan Journal of Botany, vol 42, nr 5.

Nicolson, S.W. och Thornburg, R. (2007) Nectar chemistry. I Nectaries and Nectar, red S. W. Nicolson, E. Pacini and M. Nepi., ss 215-263. Berlin: Springer.

Nicolson, S.W. (2011) Bee food: the chemistry and nutritional value of nectar, pollen and mixtures of the two. African Zoology, vol 46, nr 2, ss 197-204.

Olofsson, T. och Vasquez, A. (2008) Detection and Identification of a Novel Lactic Acid Bacterial Flora Within the Honey Stomach of the Honeybee Apis mellifera. Current microbiology, vol 57, nr 4, ss 356-363.

Olofsson, T. (2011) Det nordiska biet räddar nordiska forskare? NordBi-Aktuellt, nr 2 2011, ss. 11-12.

Peters, L.A. (2008) Effect of Pollen Diet and Honey Bee (Apis mellifera L.) Primer Pheromones on Worker Bee Food Producing Glands. Texas: A&M University.

Vásquez, A. et al. (2012) Symbionts as Major Modulators of Insect Health: Lactic Acid Bacteria and Honeybees. PLoS ONE, vol 7, nr 3, e33188.

  • Lennart Arvidsson

    Hej Jag skulle gärna vilja att du utvecklar hur du bedömer att dom har tillräckligt med honung inför vintern

  • Thenano
  • Thenano

    Erik Österlund hittade en notice i en gammal tidning som säger att det året var det dåligt med ljungnektar och samhällena har ev. för lite vinterfoder! http://naturligbiodling.eu/blogg/

  • http://småbruk.se Patrick Sellman

    Ljunghonungen är den honung som får mest skäll vad det gäller att vara orsak till utsot. Det märkliga är att bina klarat sig i 50 miljoner år utan sockerlösning. Kan du förstå? :-) Hur gick det till?

    Kan det bero på det du skriver i din artikel och att problemen inträdde med nya raser som inte är snåla med vinterfodret och inte lika anpassade till vårt klimat med långa vintrar samtidigt som ramkupan införs som i sin tur också leder till ökad foderförbrukning under vintern. Enkel logik stor foderåtgång leder till hög fuktighet och mycket bajs.

    Det här med att bina funnits i flera tiotals miljoner år utan vitt socker kan det vara så att bina helt enkelt är bra på att vara bin? Kan det vara så att vi skall iaktta och lyssna på bina? The wisdom of the bees :-)

    Hur skulle bina gjort om de fick bestämma?

    Nej mindre tvång och mer inriktning på att stödja dem istället