Inga mellanväggar

I konventionell biodling sätter man i ramar med tunna förtryckta mellanväggar av vax där det finns stansade mönster av vaxceller som bina fortsätter att bygga ut. Detta har en rad nackdelar:

  • Undertrycker den naturliga driften att bygga vaxkakor.
  • Onaturlig storlek på vaxceller.
  • Onaturlig fördelning av storlek på vaxceller.
  • Onaturlig utformning av vaxkakor.
  • Förhållandevis komplicerad, dyr och riskabel process kring nya vaxkakor.

Undertrycker den naturliga driften att bygga vaxkakor
Bin har en naturlig instinkt och kraftfull drift att bygga vaxkakor. Alla som har sett ett bisamhälle bygga vax på våren vet med vilken frenesi de jobbar; man kan nästan känna glädjen och lusten flöda.
Ett fenomen som man går miste om att uppleva om man endast använder förpräglade mellanväggar är de kedjor som arbetsbina bildar när de bygger vaxkakor. Bin hänger i varandras ben och formar långa kedjekurvor eller vertikala led. Ingen vet riktigt varför; är det för att mäta eller loda? Hursomhelst synnerligen fascinerande och någonting bin gör om de inte blir helt låsta av mellanväggar.

Onaturlig storlek på vaxceller
Bin som bygger vaxkakor och celler helt efter eget huvud bygger olika storlek på celler för skiftande behov. Celler där blivande arbetsbin föds upp som ägg och larver är mindre än celler där blivande drönare föds upp. Celler ämnade för honung är också förhållandevis stora. Anledningen till att de stansade cellerna på mellanväggarna motsvarar arbetsbi-celler är att man av tradition anser att drönare är något onödigt; finns det uteslutande arbetsbin i samhället så borde det bli mer honung producerat. Detta sista antagande är förmodligen inte helt oriktigt, men jag är övertygad om att drönare har en viktig roll att spela i samhället: inte bara genom att föra arvsmassan vidare utan även genom att producera värme och sprida feromoner i kupan.
Att fylla bikupor med endast förtryckta arbetarbi-celler går stick i stäv mot binas naturliga beteende och borde rimligen orsaka stress och abnormitet i bisamhället.

Onaturlig fördelning av storlek på vaxceller
En del av vaxkakorna i ett bisamhälle används till att föda upp arbetsbin, en annan del av vaxkakorna används till att föda upp drönare och ytterligare en annan del av vaxkakorna används till att förvara honung. Till dessa tre användningsområden föredrar bin olika cellstorlek. Bin som får bygga vaxkakor helt efter eget huvud föder upp ungefär 20% av samhället som drönare [Chandler 2009] till skillnad mot bin som får endast förtryckta arbetarbi-celler där andelen drönare är närmare 0%.
Dessutom har drönare som mot förmodan föds upp i arbetarbi-celler, och därmed bli mindre än normalt, signifikant sämre sädesvätska än drönare som föds upp i drönar-celler. [Schlüns 2003]
Förtryckta mellanväggar gör inte bara våld på bins naturliga instinkter, de ger också betydligt sämre förutsättningar för bisamhället att reproducera sig.

Onaturlig utformning av vaxkakor
Ett bisamhälle som bygger vaxkakor helt fritt (utan ramar eller andra anvisningar) bygger stora svagt hjärtformade kakor som oftast är högre än de är breda. Bin som bygger vaxkakor helt fritt i rektangulära träramar (utan mellanväggar) fyller hela ramen med vax men lämnar alltid ett fritt utrymme i översta hörnen och längst ner. Detta visar att heltäckande vaxmellanväggar tvingar bin att leva på vaxkakor som är utformade på ett sätt som de verkligen inte föredrar.
Detta kan tänkas spela in vid övervintring då bin som sitter på ramar med vaxkakor utbyggda från mellanväggar måste lämna vaxet och gå över träramen för att flytta sig till andra sidan av en vaxkaka medan bin som fått bygga vaxkakorna själva utan mellanväggar kan använda sig av dessa ‘genvägar’ för att ta sig runt vaxkakorna.
Det rapporteras från tid till annan att bisamhällen dör av svält under vintern trots att det finns foder kvar i bikupan; ibland verkar det som om bina inte kunnat flytta sig mellan vaxkakorna.
Möjligheten för bina att flytta sig runt vaxkakor utan att lämna vaxet hade kanske kunnat avhjälpa detta till viss del?

Förhållandevis komplicerad, dyr och riskabel process kring nya vaxkakor
Förtryckta mellanväggar kan man antingen köpa färdigmonterade i ramar eller så köper/gjuter man egna mellanväggar och fäster dessa på ram medelst kaktråd, trådspännare, elektrisk trådinläggare och lödbräda. Oavsett metod så är det oändligt mycket mer arbete än att låta bin bygga vax efter eget huvud.
Om man köper mellanväggar, eller vax till egentillverkade mellanväggar, har man dessutom ingen kontroll på vad vaxet innehåller; många biodlare använder olika bekämpningsmedel som kan anrikas i vaxet.

– – – – – – –

Chandler, P.J. (2009) The Barefoot Beekeeper. 3:e upplagan. Raleigh: Lulu.

Schlüns, H. et al. (2003) Sperm numbers in drone honeybees (Apis mellifera) depend on body size. Apidologie, nr 34, ss 577–584.

  • Lennart Arvidsson

    Tänker du på samma sätt i skattlådorna?